En kronologi över misslyckanden

Adolf Hitler föddes som son till en statstjänsteman i den lilla österrikiska staden Braun am Inn och blev som tysk diktator en av världshistoriens mest fruktade män. Men misslyckandena fanns där som en röd tråd genom hela livet.

I slutändan misslyckades Hitler med i stort sätt allt han tog sig för. Hitlers dröm som ung var att komma in på konstakademin i Wien. Mamma Klara Pölzl berömde ofta sin pojke för hans konstnärliga egenskaper. Det var sant att Hitler hade talang. Under de tidiga skolåren fick han toppbetyg i de konstnärliga ämnena och även i de övriga ämnena.

Med åren blev betygen sämre och Hitler började förakta skolvärlden. Han kom ofta med nedsättande kommentarer om lärare. En gång gjorde han sig lustig över en franklärare som hade uttalsproblem genom att ställa sig upp och säga:

- Jag heter inte Itler, jag heter Hitler.

- Jag lärde mig bara det jag tyckte om, framför allt sådant som jag trodde jag kunde ha nytta av senare, när jag blev konstnär, sade Hitler senare.

I september 1907 tog den 18-årige Hitler tåget till Wien för att börja en som han trodde lysande konstnärskarriär. Det första steget var att komma in på konstakademin. Alla antagningsprov gick bra förutom teckningsprovet. I resultatet stod det klart och tydligt ”teckningsprov otillfredsställande”. Alla storslagna konstnärsdrömmar slogs sönder. Hitler hade inte kommit in på konstakademin.

Klara Pölzl, Adolf Hitlers mor

Kort därefter drabbades han av en till motgång. Den älskade modern Klara gick bort i cancer den 21 december 1907. Klara var kanske den enda person som Hitler verkligen älskade under sitt liv. Nu började en eländig period i Hitlers liv. Han återvände till Wien, men inte för att studera konst, utan för att leva ett liv på gatan. Han saknade högre examen och vägrade dessutom leva ett ”vanligt liv” med fast arbete.

Under första världskriget, när Hitler var frontsoldat i Frankrike, tog han frivilligt på sig extra vakttjänst kring jul för att få vara ifred och hedra sin moder. Som många andra runt om i Europa så välkomnade Hitler kriget 1914. För honom innebar det en sysselsättning och en chans att komma bort från den ensamma vardagen.

Det första världskriget ändrade Hitlers liv totalt. I den oroliga tiden efter Versaillefreden då revolutionsstämningen låg i luften, fick Hitler sitt politiska genombrott. Men det var inte som den bestämde man som senare stod och talade inför tusentals människor med en brinnande glöd.

Strax efter att kriget slutat drogs Hitler med i de socialistiska strömmarna och han kallade sig faktiskt för socialdemokrat under den korta period då Bayern styrdes av den demokratiske socialisten Kurt Eisner. Det viktigaste för Hitler var att behålla sin position i armén. Soldatrollen innebar fortfarande gemenskap och en sysselsättning.

Trots sina kontakter med socialisterna lyckades han hålla sig kvar i armén under den högernationallistiska kontrarevolutionen i Bayern 1919. Han fick dessutom en central roll i kampen mot kommunisterna. Det var nu som många av idéerna som karaktiserar Hitler föddes. Hatet mot kommunisterna späddes på genom personliga erfarenheter och olika föredrag som hölls av högernationalistiska föreläsare. Hitler kom i kontakt med föreläsaren Karl Alexander Müller som uppmuntrade honom att hålla egna föredrag.

Med tiden blev fler och fler intresserade av den unge mannen från Österrike. Till slut kom en man som hette Anton Dexter fram till Hitler. Dexter, som nyligen hade bildat partiet Deutsche Arbeiterpartei, sträckte fram en politisk broschyr och uppmanade honom att läsa den.

En vecka senare fick Hitler ett brev där det stod att han blivit invald i partiets arbetsutskott. Han var skeptisk i början. Det var först när en militär som hade benämningen kapten Mayr övertalade honom, som han 1919 skrevs in i partiet som medlem 55 (på medlemskortet stod det medlem 555 för att partiet skulle framstå som större).

Kort efter Hitlers inträde ändrade partiet namn till Nationalsozialistische Deutsche Arbetirerpartei (NSDAP). ”Österrikaren med den stora käften” blev snabbt en central del av partiet. Det var han som skrev nazisternas politiska manifest och designade partisymbolen med ett svart hakkors på en röd grund.

Hitler hade vid trettio års ålder äntligen fått ett yrke. Det var inte som konstnär, som han drömt om, utan som politiker. Men vägen från den lilla österrikiska staden Braun Am Inn till riksdagshuset i Berlin var fortfarande lång och slingrig.

Grunden var i alla fall byggd till det ökända Tredje riket. Många år senare, på våren 1945, skulle Berlin ligga i ruiner. Allt skulle vara sönderbombat till grunden. Tyskarnas situation skulle se ännu mörkare ut än vad den gjort efter det första världskriget.

Hitler tog självmord den 30 april 1945. Vissa ser honom som en av världshistoriens största förlorare.

Han ville utrota den judiska befolkningen, vilket nazisterna lyckades med i skrämmande omfattning. En parallell är dock att den judiska staten Israel grundades bara tre år efter Tredje rikets fall.

Han drömde om ett starkt Europa som en gång för alla skulle befästa positionen som världens maktcentrum. Istället tog USA och Sovjetunionen över rollerna som stormakter och delade Europa mellan sig. Han strävade efter ett ”rent, ariskt” Tyskland utan judar och andra ”avvikande raser”. Tyskland är i dag ett av världens mest multietniska länder.

Han ville utrota kommunismen. Sovjetunionen fick ett utmärkt läge efter andra världskriget att sprida kommunismen. Miljontals tyskar och andra nationaliteter kom under kommunistiskt styre. Det nazistiska argumentet om Lebensraum i öster ledde i slutändan till en tysk massflykt västerut. Han hatade demokrati. Efter sin död spreds demokratin i stora delar av Europa och världen.

| Texten är baserad på boken Adolf Hitler av Bengt Liljegren.